Ett år då tusentals människor försvann i Medelhavet. Då attacker på sjukvården var mer regel än undantag. Då civila i Aleppo och Mosul dog framför våra ögon. Men det var också ett år då vi bistod drabbade i Syrien och Irak, på Medelhavet och i kriser som hamnat utanför strålkastarljuset.
Vi börjar i den akuta undernäringskrisen i nordöstra Nigeria.
Redan i våras kom rapporterna om en uppblossande under­näringskris i nordöstra Nigeria. Läkare Utan Gränser fanns på plats i den drabbade delstaten Borno men säkerhetsläget gjorde det omöjligt för våra team att nå ut till alla byar. Först i juli tog de sig in i staden Banki nära gränsen till Kamerun. Där var läget akut, nästan vart tredje barn var undernärt och många, både barn och vuxna, hade redan dött.
Sjuksköterskan David Jansson tar hand om ett barn med misstänkt mässling i Damboa. För undernärda barn kan mässling och andra sjukdomar vara ödesdigra.
I dagsläget har vi tio kliniker i sex städer i Borno och vi gör också mobila insatser på andra ställen. Vi bistår med akut sjukvård, inklusive vård mot undernäring och barn- och mödrahälsovård. Dessutom genomför vi vaccinationskampanjer mot mässling, en sjukdom som lätt sprids i flyktingläger och som kan vara förödande för en redan försvagad befolkning.
Nigeria / En kamp mot klockan
Barn som dör av undernäring. Vuxna som är så hungriga att de nästan förlorar greppet om verkligheten. Den humanitära krisen i nordöstra Nigeria är extremt allvarlig. Under året bistod Läkare Utan Gränser tiotusentals akut undernärda barn och vuxna.

I

flera år har tillvaron i delstaten Borno i nordöstra Nigeria präglats av våld och rädsla. Närmare tre miljoner människor är på flykt. Över en halv miljon är i akut behov av mat, sjukvård och dricksvatten.

– En dag kom beväpnade män till vår by och förbjöd oss att arbeta eller åka därifrån, berättar Daya. Jag flydde in i skogen tillsammans med min man och mina barn. Det var då matbristen blev akut. Sedan brändes vår by ner. Jag förlorade min mor, min far och min svärmor.

Daya och hennes familj fick hjälp till slut efter att ha tagit sig till Banki, en stad på gränsen till Kamerun. I juli lyckades ett team från Läkare Utan Gränser ta sig in till Banki från Kamerun och med sig hade de både mat och möjlighet att ge akut vård. Av de barn som teamet screenade led 14 procent av svår akut undernäring – ett livshotande tillstånd om man inte snabbt får hjälp.

Matdistribution bland internflyktingar i Goni Kachallari. Varje familj får en ranson som består av fem liter olja, fem kilo bönor och 25 kilo hirs. Detta ska räcka i en månad.

De sex svårast sjuka barnen remitterades till Mora-sjukhuset i Kamerun. Bland dem Dayas 4-årige son Barine. Men även Daya var allvarligt undernärd vilket är relativt ovanligt bland vuxna. Ett tag var det så illa att hon trodde att hon höll på att bli galen

– När någon pratade med mig kunde jag inte ens avgöra om det var en man eller en kvinna.

Både hon och Barine återhämtade sig, till skillnad från två av de andra fem barnen vars liv inte gick att rädda.

Många människor har flytt till Maiduguri, delstatshuvudstad i Borno. Trots att staden är åtkomlig för humanitära organisationer har de stora flyktingströmmarna lett till att det även där är brist på både mat och sjukvård. Läkare Utan Gränser har flera projekt i staden, bland annat en undernäringsklinik i Gwange.
Aissa och hennes fem barn lever som internflyktingar i Benishiek. ”Vi hotades med gevär när vi var ute och letade efter ved. Vi blev så rädda och är det fortfarande. Vi har knappt någon mat och det är särskilt illa för barnen. Snart kommer de att dö av hunger. Vi har varit i det här lägret i mer än två år nu."

Det var först när Boko Haram förlorade kontrollen över delar av Borno som krisens omfattning på allvar började gå upp för omvärlden. Först då kunde den nigerianska regeringen och humanitära organisationer nå fram till platser där befolkningen i flera år levt med kniven mot strupen – bokstavligen – och där alla reserver för länge sedan tagit slut. Den militära offensiv som regeringen satt in på senare år har inte gjort det lättare för civilbefolkningen; tvärtom har de blivit konfliktens gisslan.

– Det har tagit tid för oss att inse krisens omfattning. Först nu i somras kunde vi ta oss till Banki och Bama och andra ställen där det tidigare var för osäkert, konstaterar Hugues Robert, Läkare Utan Gränsers akutkoordinator i Borno.

Barn screenas för akut undernäring på Läkare Utan Gränser klinik i Benishiek.

Även i Maiduguri, huvudstad i Borno, är läget extremt allvarligt. Där finns nu fler än 1,1 miljoner internflyktingar och trots att staden är relativt lättillgänglig råder matbrist även där.

– De här barnen har i princip varit hungriga hela livet. En del av dem är i så dåligt skick när de kommer hit att de dör inom de första 24 timmarna, säger barnmorskan Jean Stowell på Läkare Utan Gränsers sjukhus i Maiduguri.

MEDELHAVET/
Ännu en båt i sjönöd på Medelhavet. Liksom så ofta är det en överfull gummibåt som plötsligt viker sig på mitten och börjar sjunka. Människor faller överbord och drar de andra med sig. Paniken är total. Läkare Utan Gränsers team jobbar intensivt med att få upp alla ur vattnet och samtidigt hålla de övriga passagerarna lugna. Som tur är har de redan hunnit få på sig flytvästarna.
Tillsammans med läkaren Pierre gör sjuksköterskorna Antonia och Courtney hjärt-lungräddning på en man som förlorat medvetandet.
Under 2016 har vi haft tre sök- och räddningsfartyg på Medelhavet: Aquarius, Bourbon Argos och Dignity I. Totalt har fartygen undsatt 19 708 personer. Vi finns också på plats i hamnarna där migranterna landstiger och längs vägen norrut i Europa. Vi bistår med sjukvård och med psykologiskt stöd. I september startade vi ett projekt i Götene kommun i Västra Götalands region. Syftet är att ge psykosocialt stöd till kommunens drygt 1 000 asylsökande.
Medelhavet / En massgrav i Europas utkant
När höststormarna ven som värst klev vår medarbetare Alexander Uggla ombord på Dignity I, ett av Läkare Utan Gränsers sök- och räddningsfartyg på Medelhavet. Det här är vad han upplevde under en av dagarna ombord.

S

öndag 6 november. Vid 16-tiden går larmet: någonstans framför oss finns en gummibåt med över hundra människor. Jag ställer mig på kommandobryggan och får snart syn på den avlånga, vita gummibåten som dansar planlöst över vågorna. Den är så full att det inte går att skilja människorna från varandra med blotta ögat.

Våra motorbåtar, fulla av flytvästar, är redan i vattnet och lägger till på båda sidor av gummibåten. Gång på gång ropar projektkoordinatorn Nicholas åt passagerarna att sätta sig och ta det lugnt: "Alla kommer att bli räddade!".

Efter någon minut har alla fått på sig en flytväst. Då plötsligt utbryter paniken. Det är den uppblötta träbottnen i den till hälften översvämmade gummibåten som gett efter och hela båten börjar nu vika sig på mitten. De som befinner sig i aktern faller över bord och drar med sig andra i fallet. De skriker för sina lungors fulla styrka. Våra motorbåtar åker av och an för att dra upp dem ur vattnet innan de driver iväg. Samtidigt lyfts de som är kvar i gummibåten, som nu är nära att kollapsa, över till våra motorbåtar.

Alexander Uggla framför flytvästarna som kastas över till passagerna på de sjunkande båtarna.

En kvart senare har alla transporterats till Dignity I och dragits upp på däck. ”Här är flera medvetslösa”, ropar någon över walkie-talkien.

Alla hjälps åt att lyfta den livlöse mannen över relingen. Sjuksköterskan Courtney inleder genast hjärtmassage medan kollegan Antonia ventilerar.

Några ögonblick senare hämtar motorbåten ytterligare två medvetslösa män till fartyget. Ingen puls. Hjärt- och lungräddning inleds och läkaren Pierre räknar högt: ”un, deux, trois, quatre …”.

Det rinner fradga ur mungiporna på en av männen. Kommandorop. Ventilera! Fortsätt trycka! Så pågår det i dryga tio minuter innan sjuksköterskorna skakar på huvudet. Männen har antagligen förlorat medvetandet av bensinångorna och drunknat redan på båten. En fjärde kropp hittas senare på gummibåtens botten.



Sorgen när döden är ett faktum. Läkaren Pierre och sjuksköterskan Courtney har försökt rädda tre medvetslösa män som plockats upp ur en sjunkande gummibåt med över hundra människor ombord. Men trots intensiv hjärt- och lungräddning gick deras liv inte att rädda.
Kulturtolken Oussama och fältkoordinator Nicholas (med megafonen) håller ett sista tal till de räddade innan de stiger i land i Pozzallo, Sicilien.
En ung man som vi räddade den 6 november.
När havet är lugnt vet man att många ger sig iväg från Libyen ut på den farliga resan.

De 132 räddade duschar av sig bränslet på akterdäck där de samlas, utmattade men högljutt jublande. En timme senare sitter de inlindade i filtar och knaprar på energikex. Många sträcker upp handen i en "high five" när vi passerar.

Vi bär kropparna till fören, så långt bort från de överlevande som möjligt, och lägger dem i liksäckar. Vi har inget bårhus ombord så vi placerar ett hundratal frysklabbar runt dem som ett provisoriskt skydd mot värmen. Det finns inga namn eller telefonnummer i deras fickor så Antonia skriver med tjock grön tusch på varje säck: "Vuxen man, ca 25 år, trolig dödsorsak: drunkning".

En man som flytt från Syrien till Libyen för fyra år sedan bryter ihop när han börjar tala om sin hemstad Aleppo.

På kvällen flyttas alla våra passagerare över till italienska kustbevakningens fartyg som ska föra dem till ett mottagningscenter på Sicilien. När de klättrar ned i kustbevakarnas motorbåt, vinkar till oss och lägger handen på hjärtat, då kan jag själv inte längre hålla tårarna tillbaka.

Maskinisten Ibai lägger handen på min axel: "Så var det för mig också första gången. Avskeden är svårast".


TUBERKULOS/

Läkaren Irma Davitadze arbetar vid det regionala tuberkulossjukhuset i Batumi vid svartahavskusten i Georgien. Sedan Sovjetunionens sammanbrott har tbc blivit ett omfattande hälsoproblem i både Georgien och många andra forna Sovjetrepubliker. Läkare Utan Gränser har jobbat med tbc i Georgien sedan 1999 och sedan 2007 arbetar vi särskilt med att vårda patienter med multiresistenta former av sjukdomen.
Otar Gujejiani är en av patienterna på tbc-sjukhuset i Abastumani i Meskheti-regionen. Sanatoriet byggdes på 1920-talet och är fortfarande i drift. Otar har haft tbc sedan 2009 men det dröjde flera år innan någon tog det på allvar. Nu behandlas han med nya mediciner, de första mot tbc på 50 år, och mår mycket bättre. ”Läkarna säger att jag är på bättringsvägen och jag känner mig väldigt glad. Jag har slutat röka och dricker nästan ingen alkohol längre. Jag har till och med gått upp 7 kilo.”
Sedan 2015 ingår Georgien som ett av 15 länder i ett projekt med syftet att ta fram bättre vård och behandling för patienter med antibiotikaresistent tuberkulos. På Läkare Utan Gränsers kliniker har patienterna tillgång till de två nya läkemedlen mot tbc, bedaquiline och delamanid.
Tuberkulos / Ny antibiotika når för få
Resistent tuberkulos ökar snabbt, särskilt i Centralasien, södra Afrika och Östeuropa. Sedan ett par år finns nya läkemedel som biter också på de antibiotikaresistenta formerna av sjukdomen. Problemet är att de knappt används.

N

ästan hela världens sjukvård bygger på att det finns antibiotika. I vår del av världen skulle cancervården inte fungera utan antibiotika, inga transplantationer skulle kunna göras och vanliga, enkla sjukdomar skulle kunna bli livshotande. I fattigare länder skulle dödsfallen i lunginflammation, diarrésjukdomar och andra infektioner skjuta i höjden ännu mer.

Än så länge finns det antibiotika som fungerar. Men i takt med att allt fler bakterier utvecklar resistens mot de läkemedel som finns på marknaden ökar behovet av nya preparat som man kan ta till istället. Som fungerar när standardbehandlingen inte räcker till.

Men det är just detta som är problemet: nästan inga nya antibiotika kommer ut på marknaden. Och de som har forskats fram på senare år är för dyra för majoriteten av världens länder.

Nischaya (ej hennes riktiga namn) har extremt resistent tbc. Sedan hon inledde behandling med de nya läkemedlen på vår klinik i Bombay har hon kunnat ta upp studierna igen.

Hanif genomgick fyra misslyckade behandlingar innan han kom till Läkare Utan Gränsers klinik i Bombay. Han är inte frisk ännu men han utgör ingen smittorisk för sin familj.

En sjukdom där bristen på fungerande antibiotika är plågsamt tydlig är tuberkulos (tbc). Under 2015 dog 1,8 miljoner människor i tbc vilket gör den till en av de tio vanligaste dödsorsakerna i världen, vanligare än både hiv och malaria. Inte minst de multiresistenta formerna, det vill säga bakteriestammar som är resistenta mot åtminstone två av de mest effektiva tbc-läkemedlen, utgör ett omfattande och växande problem. Enligt Världshälsoorganisationen WHO insjuknade 480 000 personer i multiresistent tbc under 2015. Tre länder i världen står för närmare hälften av alla fall – Indien, Kina och Ryssland.

De läkemedel som används i dagens behandling togs fram för 50 år sedan, vissa är ännu äldre, och innebär en lång och svår behandling. Ännu värre är det för människor med resistenta former av tbc. Läkare Utan Gränser behandlar varje år ett par tusen patienter med multiresistent tbc och under den två år långa behandlingen drabbas många av dem av ytterst plågsamma biverkningar, däribland kronisk dövhet, psykoser och ständigt illamående. Ändå är möjligheten till överlevnad liten, bara hälften av de som får behandling blir botade. Behandlingen är även på väg att knäcka de redan svaga sjukvårdssystemen i de svårast drabbade länderna eftersom den kostar upp till 200 gånger mer än behandlingen av vanlig tuberkulos.

Sinethemba är 16 år och bor i Khayelitsha i Sydafrika. För bara ett år sedan var hon svårt sjuk i tbc och hennes mormor, som hon bor hos, hade nästan gett upp hoppet.

Men Sinethemba hade tur. På Läkare Utan Gränsers klinik fick hon delamanid som annars inte är tillgängligt i Sydafrika. Redan efter en månad mådde hon mycket bättre.

På senare år har det ändå gått framåt. Två nya antibiotika har tagits fram som biter även på de multiresistenta formerna av tbc. Problemet är att så få har tillgång till dem. Enligt WHO rör det sig om totalt några hundra patienter. Det finns flera anledningar till detta. Kunskapen om hur de ska användas tillsammans med existerande läkemedel är väldigt begränsad. Dessutom är läkemedlen bara registrerade i ett fåtal länder varav inget hör till de hårdast drabbade. Det skyhöga priset är ytterligare en faktor som gör det nästintill omöjligt för många länder att köpa in de nya preparaten.

För Läkare Utan Gränser är det uppenbart att dagens system för forskning och utveckling, som bygger på att satsningar ska finansieras av framtida försäljning av slutprodukten, inte fungerar. För att övervinna tuberkulos och andra hälsoutmaningar måste priset på läkemedel frikopplas från kostnaden för forskning och utveckling, så kallad de-linkage. Det är behoven som ska styra, inte vilka som kan betala.


NY ANTIBIOTIKA – SKILLNADEN MELLAN LIV OCH DÖD
Läkare Utan Gränser har tuberkulosprojekt i 24 länder. I 18 av dessa behandlar vi patienter med resistenta former av sjukdomen. Vid multiresistent och framför allt vid extremt resistent tbc kan de båda nya läkemedlen innebära skillnaden mellan liv och död. Genom vår Accesskampanj för ökad tillgång till livräddande mediciner lyfter vi också regelbundet behovet av forskning och utveckling av nya antibiotika.


2016 I KORTHET
30 januari / Syrien
Invånarna i den belägrade staden Madaya dör till följd av akut hungersnöd. Regeringen förhindrar införsel av livräddande medicinskt material. Läkare Utan Gränser kräver att hjälpen tillåts föras in i staden.
Bild Karam Almasri, Aleppo
18 februari / Syrien
Mellan 30 och 40 procent av de som skadas och dör i krigets Syrien är kvinnor och barn, visar en ny rapport från Läkare Utan Gränser.
Bild Karam Almasri
23 mars / Grekland
Vi avslutar vår insats i lägret Moria på Lesbos. Beslutet är en konsekvens av EU:s nya flyktingpolitik. Efter avtalet med Turkiet kommer Moria att omvandlas till ett slags interneringsläger varifrån migranter och asylsökande ska skickas tillbaka till Turkiet. Vi vägrar att bli en del av detta omänskliga system.
Bild Will Rose
Så många attacker på sjukhus har inträffat i östra Aleppo sedan juli.
35
7 april / Boko Haram
Fler än 2,7 miljoner människor i området kring Tchadsjön i Afrika har tvingats fly från sina hem efter attacker från Boko Haram. Det gör situationen till en av kontinentens största humanitära kriser vilket inneburit att vi ökat våra medicinska verksamheter och stöd till människor i regionen.
Bild Aurelie Baumel
11 april/ Kolera
Häromdagen påbörjade vi den största vaccinationskampanjen någonsin mot kolera i Zambias huvudstad Lusaka. Målet är att vaccinera över en halv miljon människor för att bromsa utbrottet som började i februari.
Bild Laurence Hoenig
17 juni / Nej tack till EU-pengar
Vi tar avstånd från EU:s omänskliga flyktingpolitik och användandet av humanitärt bistånd för att hålla flyktingar borta. Därför slutar vi att ansöka om pengar från EU:s institutioner och medlemsländer för arbetet runtom i världen. 
Bild Gemma Gillie
13 juli / Tortyr
Ungefär en tiondel av de flyktingar som har kommit till Europa de senaste åren har blivit utsatta för någon form av tortyr eller extremt våld, vissa i sina hemländer, andra under flykten. På våra mottagningar i Aten och Rom får de hjälp att läka både fysiskt och psykiskt.
Bild Alva White
21 juli / Hiv
Priset för nyutvecklade hivläkemedel är så högt att det hotar framstegen i kampen mot hiv. Det visar vår senaste rapport som kartlägger priset på hivläkemedel. Detta innebär ett stort hälsoproblem för patienter med hivvirus som har blivit resistenta mot äldre, billigare behandlingsformer. Läkare Utan Gränser köper 97 procent av hivläkemedlen från generiska lågprisproducenter i Indien. Tillgången till dessa lågprismediciner är avgörande för att kunna behandla över 200 000 patienter årligen.
Bild Alexis Huguet
Så många dör varje år av hepatit C, en sjukdom som det finns en fungerande behandling mot.
700 000
25 juli / Ukraina
Det har gått två år sedan konflikten bröt ut i östra Ukraina. Fler än 9 300 människor har dödats och 21 500 skadats sedan mitten av april 2014. Tusentals drabbade har glömts bort och lämnats kvar nära frontlinjen. Mest utsatta är tuberkulospatienter och äldre. Under hösten 2015 tvingades vi lämna de självutnämnda folkrepublikerna Luhansk och Donetsk och i dagsläget har vi endast tillträde till områden kontrollerade av Ukraina.
Bild Christopher Nunn
16 augusti / Jemen
19 människor dödades och 24 skadades när ett sjukhus som vi stöttar attackerades i ett luftangrepp. Nio personer dog direkt i explosionen och ytterligare fem avled senare av sina skador. Vi upprepar vår uppmaning till alla stridande parter att upprätthålla principerna om humanitär rätt som skyddar civilbefolkningen samt medicinsk utrustning, patienter och personal.
Bild Atsuhiko Ochiai
17 augusti / Gula febern
Vi mobiliserar stora resurser för att stödja de kongolesiska myndigheterna i kampen mot gula febern. De närmaste tio dagarna kommer 10,5 miljoner människor att vaccineras mot sjukdomen som det saknas behandling mot. Under vaccinationskampanjen kommer vi att delta med 100 team om 16 personer i huvudstaden Kinshasa med målet att vaccinera 760 000 personer.
Bild Dieter Telemans
26 augusti / Sydsudan
Vi är djupt oroade över den fortgående bristen på tillgång till sjukvård och humanitär hjälp för tiotusentals människor som befinner sig på flykt över hela Sydsudan. Under de senaste veckorna har striderna runt städerna Wau, Leer och i Equatoria-delstaterna påverkat möjligheten för tusentals människor att få tillgång till välbehövlig medicinsk och humanitär hjälp. Efter att ha arbetat i 35 år i Sydsudan (och tidigare södra Sudan) har vi konstaterat en försämring av respekten för internationell och humanitär rätt och det skydd som den ger befolkningen, sjukvårdsinrättningar och friheten att arbeta humanitärt utan begränsningar.
Bild Anna Surinyach
Så många mödrar i Bokoro i Tchad har vi hjälpt med mat, myggnät och tvål som ett led i kampen mot undernäring.
300 000
23 september / Barnsjukvård
Nyfödda, barn och unga utgör en stor del av de patienter vi möter världen över. Men på de platser där vi arbetar finns ofta begränsade resurser och endast några få barnläkare och barnsjuksköterskor tillgängliga. För att höja kvaliteten på barnsjukvård där vi arbetar arrangerar vi Läkare Utan Gränsers första "Paediatric Days" i Stockholm.
Bild Natacha Buhler
3 oktober / Attacker på sjukvården
Måndagen den 3 oktober markerar årsdagen för attacken mot vårt traumasjukhus i Kunduz, Afghanistan. I resolution 2286, som i maj antogs av FN:s säkerhetsråd, förpliktigar sig många av världens länder att skydda hälso- och sjukvård i konflikter. Vad har hänt sedan dess? Enbart i Syrien och Jemen har 20 av Läkare Utan Gränsers sjukvårdsinrättningar attackerats. Hittills har resolutionen med andra ord bara varit ett tomt slag i luften. Det skriver Läkare Utan Gränser i en debattartikel på Omvarlden.se.
Bild Karam Almasri
20 oktober / Haiti
Nu har det gått över två veckor sedan orkanen Matthew drabbade Haiti. Förstörda vägar har inneburit att våra team ibland har fått gå till fots i flera timmar för att nå fram till de nödställda. Med hjälp av helikopter har ett team lyckats nå drabbade som isolerats i byar uppe i bergen. Många av skadorna var flera dagar gamla. Många sår var djupa och hade hunnit bli infekterade. Det råder också brist på mat, vilket gör människorna ännu mer utsatta. 
Bild Andrew McConnell
3 november / Centralafrikanska republiken
Efter valet förra året hoppades många att landet skulle återhämta sig. Men även om striderna har mattats av är läget fortfarande mycket instabilt. ”Vad betyder normalt för ett land som har varit med om en utdragen kris i årtionden? Den mest akuta fasen av krisen kanske är över, men problemen är långt ifrån lösta”, säger vår representant i landet.
Bild Pierre-Yves Bernard
14 november / Lunginflammation
Varje år dör omkring en miljon barn i lunginflammation. I dag tillkännagav läkemedelsbolaget Pfizer att man sänker priser på det livräddande PCV-vaccinet, något som Läkare Utan Gränser krävt i många år. Fortfarande är dock priset för högt för att det ska vara möjligt för alla länder att introducera det i rutinvaccinationsprogrammet.
Bild Sandra Smiley
Så många hivpositiva i Centralafrikanska republiken får antiretroviral behandling av oss.
4 813
15 november / Ebola
Drygt 2,5 år efter att ebolaepidemin bröt ut i Västafrika börjar vi stänga våra sista projekt där överlevande fått såväl medicinsk vård som psykologiskt stöd. Mellan mars 2014 och december 2015 spenderade vi närmare 973 miljoner kronor för att bekämpa utbrottet i Västafrika.
Bild Albert Masias
16 november / Jemen
Samma dag som vårt barn- och mödravårdssjukhus i Taiz firade ett år förlöstes 24 barn på sjukhuset. Födslarna är ett ljus i mörkret i staden Taiz som är ett av de områden som drabbats hårdast av kriget i Jemen. Vårt sjukhus är det enda som ger kostnadsfri vård till mödrar och barn i området.
Bild Trygve Thorson
19 november / Syrien
Det enda fungerande sjukhuset i östra Aleppo har slagits ut av bombattacker. Sjukhusen i östra Aleppo har träffats i fler än 30 separata bombattacker sedan belägringen inleddes i juli.  Alla sjukhus i området får stöd av Läkare Utan Gränser.
Bild MSF
21 november / Irak
Samtidigt som striderna i och runt Mosul intensifieras trappar vi upp våra insatser. Utöver det kirurgiska fältsjukhus som redan är i drift håller vi just nu på att inrätta ett fältsjukhus i Mosuls närhet för att behandla skadade och bistå människor på flykt.
Bild Brigitte Breuillac
26 november / Akelius matchar gåvor
Den svåra och utsatta situation som människor på flykt runt om i världen befinner sig i har fått Akelius Stiftelse att vilja hjälpa till – de kommer att matcha varje insamlad krona som skänks till Läkare Utan Gränser under hela december. ”Jag är upprörd över hur situationen för flyktingar ser ut i Europa och på många platser runt om i världen. Flyktingar är människor som du och jag och de måste få den hjälp och det skydd de behöver”, säger initiativtagaren Roger Akelius.
Bild Jon Levy, Frankrike
12 december / Jordanien
Sex månader efter att Jordanien stängde sin gräns mot Syrien tvingas vi nu stänga vår klinik i Zaatari för krigsskadade syrier eftersom människor hindras från att komma in i landet. På kliniken har vi vårdat patienter som återhämtar sig efter operationer som utförts på sjukhus i närheten.
Bild Maya Abu Ata
BILDER & FILM


NIGERIA
Ikram N'gadi
Hugues Robert
Benoit Finck
Aurelie Baumel

MEDELHAVET
Alexander Uggla

TUBERKULOS
Daro Sulakauri
Sydelle Willow Smith
Atul Loke

KARTOR
Nasa


Övrigt bildmaterial är producerat
av Läkare Utan Gränser

Design, klippning och teknik
Anders Birgersson anders@birgersson.se
Daniel Bruno daniel.bruno@sitec.se